Verktygslåda

Jag har en diger metodbank, ju längre jag arbetar med processer desto mer ser jag att metoderna är underordnade. Det är lite som recept för en kock. Du kan ha några i bakfickan och det är ett antal grundrecept som ofta återkommer. Det finns också massor med inspiration att hämta därute, kanske kan några av dessa beskrivningar hjälpa dig. Glöm bara inte att det viktigaste för ett gott resultat är inte verktyget som sådant utan förmågan att välja och kombinera rätt metoder, för rätt saker. Metoden ska anpassas och utformas efter gruppen och uppgiften som ska lösas och inte tvärtom!

Jag har genom åren inspirerats av en mängd olika sammanhang och communities. Art of Hosting, Deep democracy, Liberating structures och Theory U är några spännande internationella communities. Här hemma har jag GoCreate, ett västsvenskt nätverk för medskapande processledare. Jag har också haft förmånen att få fördjupa mig i konflikthantering både teoretiskt och metodiskt. Mitt senaste fördjupningsspår är kring narrativ teori och metod.

Casekartor

Med hjälp av blädderblocksblad, tuschpennor och små träfigurer skapar samverkande aktörer tillsammans en nätverkskarta som ger en bild av alla personer som finns runt den aktuella individen. Att skapa en casekarta är en effektiv metod för att göra en gemensam kartläggning av en individs behov, situation, nätverk, tillgångar, behov etc. Kartan ger en helhetsbild av situationen. Deltagarna ser tydligt sin egen och andras roller i arbetet. Alla involverade professionella får en gemensam bild och kan tillsammans se vilka insatser som är de bästa.

Exempel: Projekt SamTidigt (GR)
Litteraturtips: ”Metodhandbok SamTidigt – Guide för samverkansprojekt”

Deep Democracy, the Lewis method

Deep democracy kommer från psykologen Arnold Mindell och är ett förhållningssätt som lyfter fram och arbetar med de motstånd och försvar som kan finnas hos grupper och organisationer. Det har sedan i Syd Afrika utvecklats till en metod konkret konflikt­hanterings­­metod, the Lewis method, av Myrna Lewis. Det är ett sätt att jobba med konflikthantering i grupper så att alla blir delaktiga under hela processen.

Litteraturtips: ”Inside the No” av Myrna Lewis och ”The Deep democracy of Open Forums” av Arnold Mindell.

Dialogcafé

Dialogcafé är en spännande och samtidigt anspråkslös form för möten där man i kring små bord stimulerar strukturerade samtal om ett antal identifierade teman. Deltagarna roterar mellan de olika temana. Det gör att frågorna blir brett belysta och att de goda idéerna vaskas fram. Vid ett Dialogkafé har man ofta flera frågeställningar, men arbetar med en fråga per samtalsomgång.

Exempel: Visionsdialoger (Gårdsstensbostäder), Nära Vård (Partille)
Litteraturtips: ”The World Café”/ Juanita Brown, David Isaacs

Dialogue for Peaceful Change, DPC

Jag bodde några år på Nord Irland under konflikten där. Jag jobbade då bl.a. med Colin Craig som var center director för Corrymeela. DPC har sin grund i det arbete som utvecklades där. Det är en form för medlingssamtal med stort fokus på narrativet, genom att berätta sin historia och lyssna på den andres och insikten om att alla konflikter har en kontext. De uppstår inte i ett vakuum och även lösningen måste återspeglas i kontexten.

Litteraturtips: ”Navigating conflict and change”/Colin Craig

Fokusgrupper

I en Fokusgrupp får en grupp diskutera ett givet ämne under begränsad tid. Målet är att få gruppdeltagarna att diskutera ämnet fritt med varandra. En samtals­ledare startar diskussionen och ställer frågor i den mån de behövs för att frågan ska bli brett belyst.

Exempel: Flyktingars bosättning (Göteborgs stad), Länsstrategi för jämställdhetsintegrering (Länsstyrelsens Västra Götalands län)
Litteraturtips: ”Fokusgrupper: Om fokuserade grupper som undersökningsmetod”/ Viktoria Wibeck

Forumspel

Forumspel ger deltagarna möjlighet att bearbeta, förstå och praktiskt uppleva andras perspektiv. Gruppen identifierar konfliktsituationer som dramatiseras. Det är en mycket verksam metod för att hantera konflikter, ge verktyg mot diskriminering samt för handledning och vägledning i arbete med grupper.

Exempel: Kollegial handledning, Stadsmissionen
Litteraturtips: ”Du har huvudrollen i ditt liv”/ Katrin Byréus

Framtidsverkstad

Framtidsverkstaden bygger på delaktighet, kreativitet och engagemang. Den växlar mellan arbete i liten och stor grupp och erbjuder en form där olika perspektiv och erfarenheter ges lika möjligheter att göra sig hörda. Framtidsverkstäder hjälper grupper att hitta gemensamma visioner och att utifrån dessa göra upp konkreta handlingsplaner. Metoden passar särskilt bra vid start av nya projekt och förändringsprocesser.

Exempel: Smart Housing, NUF, Gårdstensbostäder
Litteraturtips: ”Att bryta vanans makt”/ Verner Denvall & Tapio Salonen

Grafisk facilitering

Grafisk facilitering är ett verktyg för att förstärka andra metoder. Genom att använda grafiska mallar under­lättar jag som processledare samtal och hjälper gruppen att fokusera. Den grafiska mallen fungerar som en ”ghost facilitator”.

Litteraturtips: “Draw to Learn”/ Nanna Frank och Anna Madsen

Gåturer

Gåturer är en metod för konkret inventering av ett områdes kvalitéer och brister ur ett brukarperspektiv. En mindre grupp (ca 10 personer) vandrar genom ett område längs en fast rutt med nyckelplatser (ca 10 stopp). Vid varje stopp stannar gruppen och samtalar om platsernas kvaliteter och brister. Samtalen bandas och platserna fotograferas. Metoden kan också fokuseras på specifika målgrupper och teman t.ex. jämställdhet eller funktionsnedsättning.

Exempel: Muskotgatan som vi vill ha den (Gårdstens­bostäder)
Litteraturtips: ”Gåtur – en metod för utvärdering”/ Susan de Laval

LFA – Logic Framework Approach

LFA är en målstyrd metod för projekt- och verksamhets­planering som använder sig av intressenternas delaktighet i planeringen för att skapa struktur och resultat. Även om fokus ligger på planering kan metoden med fördel användas i alla faser av projektet; projektplanering, uppföljning, rapportering, resultatredovisningar och utvärderingar. LFA är standard för EU-kommissionens internationella utvecklingssamarbete och används i alla Europeiska Socialfondens projekt. Det är också en metod som används flitigt av SIDA och Forum Syd.

Exempel: Projekt SamTidigt (Göteborgsregionens kommunalförbund), Projekt Utveckla stationsmiljöer (Kalmar Stad)
Litteraturtips: ”En sammanfattning av Logic Framework Approach, LFA-metoden ”/SIDA

Mobiliserande Utställning

När en kommande förändring och möjlighet blir tydlig för dem som är berörda väcks tankar och idéer om hur den förändringen borde se ut. En mobiliserande utställning presenterar den möjliga förändringen och samlar in och kanaliserar de idéer och synpunkter den genererar. Det är ett användbart verktyg t.ex. i samband med arbete kring fysisk förnyelse. Modeller, foton, ritningar och rest planer är användbara ingredienser.

Exempel: Gårdstensdalen, Solhusen och Terasshusen
 (Gårdsstensbostäder)
Litteraturtips: ”Mobilisering processer och verktyg”/ Sophia Kaså

Open Space

Open Space är en deltagarstyrd metod med fokus på analys, ömsesidig respekt och förståelse. I storgrupp inventeras gemensamt frågeställningar runt temat som sedan diskuteras och dokumenteras i små­grupper. Deltagarna rör sig mellan de samtalen som på så vis korsbefruktar varandra. Open Space är en idealisk metod för erfarenhetsutbyte och gör så att samtalet handlar om det som är mest angeläget för dem som närvarar.

Exempel: Flyktingars bosättning, Social ekonomi och Samverkan med civilsamhället (Göteborgs stad)
Litteraturtips: ”Open Space Technology – a user’s guide” / Harrison Owen

OPERA®

OPERA®-metoden bygger på fem faser; Omedelbara egna tankar, Parets tankar, Exponera, Rangordna och Arrangera.
Tack vare en enkel och tydlig struktur kan grupper snabbt arbeta sig igenom dessa faser och tillsammans diskutera de teman de tycker är viktigast. Metoden lämpar sig för både små och stora grupper.

Exempel: Gryning vård

Litteraturtips: ”OPERA® – ett verktyg för effektiva arbetsmöten”/ Kari Hellin och Tommi Gustafsson, Innotiimi

Rapporter & Kartläggningar

Katalysator har stor erfarenhet av att genomföra förstudier, kartläggningar och utredningar. Insamlings­arbetet sker med fördel med hjälp av någon av metoderna Open Space, Dialogcaféer, OPERA, Fokusgrupper eller LFA. Deltagarstyrda metoder säkerställer att målgruppens synpunkter och erfarenheter får en mångfasetterad belysning. Resultatet ger då ett bra underlag för ett fortsatt utvecklingsarbete.

Exempel: Vi är de bortglömda (NUF), Flyktingars bosättning (GR)

Reflekterande Team

Reflekterande team är en strukturerad form för återkoppling. Alla där gruppens deltagare alla ger återkoppling på den situation, fråga eller problem en kollega vill bearbeta. Den kan användas till problem­lösning, men är också förståelseskapande. Varianter på denna metod är Akvariesamtal eller Troika consulting eller trio-samtal där en stor grupp delar in sig i trios som coachar varandra.

Exempel: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Social och arbetsmarknadsförvaltning (Mölndals stad)
Litteraturtips: ”Reflekterande processer”/ Tom Andersen

Samverkanskartor

Samverkanskartor är ett verktyg för att tydliggöra samverkansmönster, relationer och konflikter, organisationer och individer emellan. Med träfigurer bygger och enas gruppenen om en karta som representerar dem själva i relation till sina samarbets­partners. Nästa steg är att se vad var och en av figurerna behöver av sina samarbetspartners och om dessa behov tillgodoses idag. Slutligen arbetar gruppen fram en handlingsplan för att tillgodose så många av de blockerade behoven som möjligt.

Exempel: Projekt SamTidigt (GR), Tidiga insatser (Lilla Edet)
Litteraturtips: ”Metodhandbok SamTidigt – Guide för samverkansprojekt” , ”Verktygslåda SPSM”

Storytelling/Narrativ process

Storytelling handlar om att ge visioner och erfaren­heter kött och blod. Det är också ett använd­bart verktyg för intressent- och målgrupps­analyser. Storytelling är ett subjektivt verktyg, både retrospektivt och värderande. Det passar därför utmärkt för just verksamhetsutveckling, självvärdering och marknads­föring. Det kan handla om att identifiera och presentera gemensam vision, en organisations­berättelse som tydliggör vårt syfte eller att presentera en sida av saken.

SWOT

SWOT är ett enkelt, men användbart verktyg för att analysera Strengths (styrkor), Weaknesses (svagheter), Opportunities (möjligheter) and Threats (hot). Den kan användas på organisation-, grupp- och individnivå. Styrkor och Svagheter är interna medan Möjligheter och Hot refererar till omvärlden. SOAR

Exempel: GVI, Arbvux
Litteraturtips:”Metodhandbok SamTidigt – Guide för samverkansprojekt”

Transformativ Scenarioplanering

TSP är en metod för att utforska alternativa scenarier, men till skillnad från vanlig scenarioplanering är det dessutom ett bra verktyg när vi måste samverka i hela systemet, för att förändra det. Kanske tillsammans med aktörer vi varken tycker om eller litar på. Ett sätt att faktiskt ta sig framåt tillsammans, när vi kört fast ordentligt.

Exempel: Stadsmissionen, Urban Futures och RF SISU.
Litteraturtips: ”Transformative Scenario Planning”/ Adam Kahane.

Trygghetsvandringar

Ett fungerande verktyg för att öka den upplevda trygg­­heten! Liksom Gåturer är Trygghets­vandringar en metod för konkret inventering av ett områdes kvalitéer och brister ur ett brukarperspektiv.

Den stora skillnaden ligger dels i trygghets­perspektivet och dels i deltagar­konstellationen. I en Trygghets­vandring medverkar en grupp med kunskap och ansvar över området. Det gör att även ansvaret för platser/frågor som tidigare fallit mellan stolarna blir tydliga och kan åtgärdas. Trygghetsvandringen utmynnar också i ett gemensamt åtgärdsprotokoll.

Exempel: FCH & SDF Lundby
Litteraturtips: ”Trygghetsvandring – en vägledning”/ Tryggare Mänskligare Göteborg, Boverket och BRÅ.